Vårdpersonalen i grannlandet Danmark tyckte för ett par år sedan att de såg så många diskbråck när man började göra fler MR-undersökningar av patienters ryggar. Staten gick till slut in och finansierade en undersökning av 412 st 40-åringar, slumpvist utvalda på ön Fyn ur personnummerregistret, lika många män som kvinnor.
Resultatet var ganska häpnadsväckande. Det är också häpnadsväckande att inte fler människor i Sverige känner till denna undersökning.
Det visade sig att 25-50% hade diskskador, beroende på var man drar gränsen för diskskada. Det är lätt att börja dra slutsatser, såsom att danskar har dåliga ryggar, att vi sitter för mycket eller att det är genetiskt. Men man ska inte försöka ge någon förklaring utifrån detta. Först behöver man kopiera undersökningen och utföra (reproducera) den i t.ex. ett asiatiskt/afrikanskt land där de flesta 40-åringar inte har kontorsjobb och se om det är några skillnader från danskars ryggar.
Vidare visade undersökningen att det inte fanns någon stark koppling mellan diskskador och smärta i ländryggen.
En intressant fundering uppstår nu när det börjar komma stående MR där kroppens hela vikt belastar diskarna; Hur många är det som har små diskskador/små diskbråck på liggande MR, men i en stående MR under kroppstyngden plötsligt har större diskbråck?