Whiplash

Whiplash påverkar över 30 000 svenskar per år. Det är en skada av halsens/nackens strukturer som uppstår när huvudet kastas bakåt. Orsaken är ofta att en person blivit påkörd bakifrån eller ramlat framåt och inte hunnit/kunnat ta emot sig med armarna. Ofta får man långvariga besvär såsom smärta i nacken och huvudvärk, eller smärta och ömhet generellt i stora delar av kroppen. Vissa har inga kliniska fynd men har ont likväl. De flesta whiplashskador läker till dels över tid.

Vad är Whiplashskada, och vilka är de vanligaste symptomen?

Klassiskt uppstår whiplash om man sitter i en bil, inte har nackkudden inställd rätt och blir påkörd bakifrån. Detta orsakar sträckning eller skador i nacken och andra mjukdelar i nacken och bröstryggen. Whiplashskador förekommer vanligtvis efter bilolyckor, särskilt kollisioner från baksidan där man inte haft bra nackstöd som förhindrar för stor bakåtrörelse, men de kan också uppstå vid vissa idrottsaktiviteter eller andra olyckshändelser där en oförutsedd och plötslig kraft påverkar huvudet och nacken. Vi har träffat på patienter som har fått whiplash efter oförutsedd kraftig knuff bakifrån.

Symtom kan inkludera nacksmärta, huvudvärk, yrsel, nackstelhet, domningar eller stickningar i armarna och händerna, samt ibland koncentrationssvårigheter eller minnesproblem. Ofta kommer symptomen inte omedelbart efter skadan utan kan ta några timmar eller till och med dagar att utvecklas. Relativt många har inga kliniska fynd, det vill säga har normal känsel, reflexer, kraft med mer.

Indelning: Whiplash Associated Disorder (WAD) klass 1-4

Whiplash-skador kan klassificeras i olika grader beroende på deras svårighetsgrad. Huvudet kastas så pass hårt att strukturer såsom ledband skadas i någon grad. Här är en översikt över de olika graderna av whiplash:

Grad 1 (Lindrig):

Nacksmärta, stelhet eller ömhet efter skadan, men inga fynd vid den kliniska undersökningen.
Innebär vanligtvis en sträckning av nackens mjukdelar.
God prognos – de flesta återhämtar sig inom några veckor.
Inga kliniska neurologiska fynd.

Grad 2 (Måttlig):

Nackbesvär i kombination med muskuloskeletala fynd vid undersökning, till exempel tydligt nedsatt rörlighet i nacken och uttalad ömhet vid tryck.
Patienten kan uppleva måttlig nacksmärta, stelhet och svårigheter att röra på huvudet.
Kan innebära partiella skador i nackens muskler, ledband eller andra mjukdelar.
Normal neurologi (känsel, reflexer, muskelkraft) också här.
Behandlingstiden för grad 2-whiplash kan vara längre, vanligtvis några månader, och kiropraktik/fysioterapi och rehabiliteringsövningar är vanligtvis nödvändiga för att återställa rörligheten och styrkan i nacken.

Grad 3 (Svår):

Vid grad 3-whiplash är skadan allvarlig och innebär ganska intensiv smärta i nacken och skador av nervstrukturer.
Påverkad neurologi såsom ex. nedsatt känsel, nedsatta reflexer och/eller muskelsvaghet i armar/händer.
Behandlingstiden kan vara betydligt längre, ofta flera månader eller mer. Rehabilitering och fysioterapi är viktiga för att återfå funktion, och i vissa fall behövs bedömning av ortopedspecialist.

Grad 4 (Fraktur):

Benbrott eller felställning i halsryggens kotor.
Kraftiga symptom. Kräver akut omhändertagande och ibland kirurgi.

Det är viktigt att notera att varje fall av whiplash är unikt, och graden av skada kan variera från person till person. Whiplash Associated Disorder grad 1-4 är ett grovt hjälpmedel. Det är därför viktigt att söka medicinsk hjälp och få en korrekt diagnos och behandlingsplan om man misstänker att man har drabbats av en whiplash-skada. Den som drabbas lindrigare får ofta kvarvarande långsiktiga symptom i form av smärta, stelhet eller ömhet generellt i nacke och bröstrygg, och inga kliniska fynd vid undersökning.

Kan man se whiplash på röntgen?

Det beror på.
WAD grad 4 (benbrott eller felställning) syns alltid tydligt på röntgen/MRT. Felställningar av nacken syns oftast på slätröntgen eller MRT – det man vanligtvis ser är att nackens kurva går åt fel håll (kyfos istället för den normala lordosen), vilket är ett klassiskt tecken på skadade ledband i halsryggen.

Bäst för att faktiskt bedöma ledbandsskador är så kallade belastningsbilder: röntgenbilder tagna (från sidan) när man böjer huvudet framåt respektive bakåt, för att se hur halsryggraden böjer sig. Ser man ett hack i halsryggens ”böj” vid till exempel framåtböjning vet man att ledbanden mellan dessa kotor har skadats (så kallad cervikal instabilitet) och att det är ett glapp där. Detta syns inte på vanlig röntgenundersökning där man ligger still, och inte heller alltid på MRT. Belastningsbilder görs dock väldigt sällan i Sverige.

För att diagnostisera whiplash kan läkaren utföra en fysisk undersökning, utföra bildundersökningar som röntgen eller magnetisk resonanstomografi (MR), och bedöma patientens symtom och medicinska historia.

Ryggradens leder – ledkapsel, ledband (ligament) och disk

Lederna i ryggraden får passiv stabilisering av ledbanden, som har viss tänjbarhet men kan brista med tillräckligt drag. Tydligaste exemplet är påkörning bakifrån där ledband och ledband/ledkapslar skadas. Precis som i knät behövs ledband för att inte knät ska bli instabilt; ett skadat korsband skapar som regel mycket besvär om inte musklerna runt knät är mycket starka. Musklerna i ryggen kompenserar för instabiliteten delvis. Ledbanden läker därefter till dels. Som vid all annan skada i ledband och leder är risken för att utveckla artros med tiden relativt överhängande.

Vid dessa symtom ska du söka akut

Du bör alltid omedelbart söka hjälp i form av akut sjukvård om du nyligen har drabbats av en whiplashskada. Det är ännu viktigare om du har neurologisk påverkan, det vill säga får yrsel, tappar känsel eller kraft/styrsel i armar eller ben.

En osynlig skada

Vid whiplash skadas mjukdelarna i halsryggen – muskler, nerver, senor, ledband och ledkapslarna mellan kotorna i halsen. Skadorna är ofta små och syns vanligtvis inte på CT, MRT eller ultraljud, vilket gör whiplash till en mer ”osynlig” skada.

Många som drabbats av whiplash känner att de inte kan förklara eller ”bevisa” sina besvär, just för att undersökningarna kan se normala ut. Det kan kännas förvirrande och frustrerande – men att inget syns på de vanliga bilderna betyder inte att skadan eller smärtan är inbillad.

Kan whiplash gå över?

Skadorna läker över tid, men obduktionsstudier har visat att även efter många år ses små skador i ledband och ledkapslar i nacken hos personer som fått whiplash. Obs, även personer som inte upplever besvär kan ha sådana förändringar. Ungefär hälften av alla med whiplashskador återhämtar sig helt eller nästan helt, särskilt vid WAD grad 1–2.

Hur långt efter kan man få whiplash?

Whiplash uppstår direkt men symptomen kan ibland visa sig först upp till ett par dygn efter själva skadan.
Sök akut sjukvård efter en trafikolycka oavsett du har ont i nacken eller ovan nämnda symptom eller ej.

Vilka är de neurologiska fynden vid whiplashskada?

Vid whiplash-skador kan det finnas olika neurologiska fynd beroende på skadans omfattning och var skadan har inträffat i nacken eller ryggen. Här är några vanliga neurologiska fynd som kan förekomma vid whiplash:

Nacksmärta och stelhet: Detta är det vanligaste neurologiska fyndet vid whiplash. Patienten kan uppleva smärta och stelhet i nacken och axlarna, vilket kan göra det svårt att röra huvudet.

Huvudvärk: Många personer som drabbas av whiplash upplever huvudvärk, vanligtvis lokaliserad i bakhuvudet eller vid tinningarna.

Domningar och stickningar: Whiplash kan skada nerverna i nacken, vilket kan leda till domningar och stickningar i armarna, händerna eller till och med i ansiktet.

Nedsatt känsel och styrka: Svårare whiplash-skador kan påverka nervfunktionen och orsaka nedsatt känsel och muskelsvaghet i händerna och armarna.

Yrsel och balansproblem: Vissa personer kan uppleva yrsel eller problem med balansen på grund av påverkan på det vestibulära systemet i örat.

Kognitiva problem: I vissa fall kan whiplash leda till kognitiva symtom som minnesproblem, svårigheter med koncentration och mentalt trötthet.

Synproblem: Whiplash-skador kan påverka ögonen och orsaka suddig syn, ljuskänslighet eller ögonrörelsestörningar.

Öronsymtom: Patienten kan uppleva öronsymtom som tinnitus (öronsus), hörselnedsättning eller öronvärk.

Det är viktigt att notera att inte alla personer som drabbas av whiplash kommer att uppleva alla dessa neurologiska fynd, och symtomen kan variera från person till person. Dessutom kan vissa av dessa symtom vara tecken på andra medicinska tillstånd, så det är viktigt att få en korrekt diagnos av en medicinsk professionell om man misstänker att man har drabbats av en whiplash-skada. Tidig diagnos och behandling kan hjälpa till att förbättra prognosen och främja en snabbare återhämtning.

Hur behandlar man Whiplashskada?

Behandlingen för whiplash varierar beroende på skadans omfattning och svårighetsgrad. För de flesta fall involverar behandlingen smärtlindring, vila, användning av nackstöd, fysioterapi och övningar för att stärka nackmusklerna. I mer allvarliga fall kan läkare också ordinera smärtstillande medel, muskelavslappnande medel eller andra läkemedel för att hjälpa till med smärtan och inflammationen.

I vissa fall kan whiplash-skador ta lång tid att läka, och vissa personer kan uppleva kroniska symtom. Det är viktigt att följa läkarens råd och behandlingsplan samt ge kroppen tillräckligt med tid att återhämta sig. Dessutom kan förebyggande åtgärder som att använda bilbälten korrekt och justera nackstödet i bilen hjälpa till att minska risken för whiplash-skador vid en bilolycka.

Behandling av whiplash hos kiropraktor

Man kan behandla besvär som uppstår som följd av whiplash. Vi träffar många som tidigare råkat ut för whiplash. En erfaren kiropraktor kommer alltid anpassa behandlingen (det är viktigt att anpassa behandlingen!).
Har man en cervikal instabilitet ska man INTE behandlas av kiropraktor eller naprapat i nacken.

Hur vet man om man har fått Whiplashskada?

Misstanke om whiplash bygger framför allt på händelseförloppet: en plötslig kraft som kastat huvudet bakåt och/eller framåt, till exempel vid påkörning bakifrån, fall eller kollision inom idrott. Även tiden efteråt ger vägledning – besvär som inte läker ut som förväntat stärker misstanken. Om du utvecklar nacksmärta, stelhet, huvudvärk, yrsel eller domningar – timmar eller upp till ett par dygn efter händelsen – bör du misstänka whiplash. Diagnosen ställs kliniskt genom sjukdomshistoria och undersökning av nackens rörlighet, känsel, reflexer och muskelstyrka. Det finns alltså inget enskilt prov eller bildfynd som krävs för diagnosen; många har tydliga besvär utan att något syns på röntgen.

Vad ska man inte göra när man har en Whiplashskada?

Undvik total vila och långvarig användning av nackkrage – forskning visar att tidig, försiktig rörelse ger bättre läkning än immobilisering. Undvik också kraftig belastning, kontaktidrott och aktiviteter med risk för nya slag mot huvudet den första tiden. Ignorera inte tilltagande symptom: förvärrad smärta, nytillkomna domningar eller svaghet ska bedömas av sjukvården. Och vänta inte med att söka vård i hopp om att det ”går över av sig självt” – tidig bedömning och en plan för successiv återgång till aktivitet förbättrar prognosen.

När ska man söka vård för ont i nacken?

Sök akut sjukvård om nacksmärtan kommer efter trauma (trafikolycka, fall, kraftigt slag), eller om du samtidigt har neurologiska symptom som domningar, svaghet i armar eller ben, kraftig yrsel, sväljsvårigheter eller synpåverkan. Sök också akut vid nacksmärta i kombination med feber, eller vid smärta som är intensiv och snabbt tilltagande. Vid nacksmärta utan dessa varningstecken, som inte förbättras inom en till två veckor eller som återkommer, är det lämpligt att boka tid hos kiropraktor eller annan vårdgivare för undersökning och behandlingsplan.

Ersättning och försäkringsärenden

Whiplash efter trafikolycka omfattas i regel av trafikförsäkringen, oavsett vem som orsakade olyckan. Anmäl skadan till försäkringsbolaget så snart som möjligt och se till att dina besvär journalförs tidigt – dokumentationen från de första vårdbesöken väger tungt vid en senare bedömning av ersättning för sveda och värk, bestående men eller inkomstförlust. Även olycksfallsförsäkringar via arbete, fack eller privat kan ge ersättning. Dokumentering, röntgen och journalkopior är de tre viktiga delarna i ett försäkringsärende. Vid tvist med försäkringsbolaget kan Trafikskadenämnden pröva ett ärende kostnadsfritt.