Boka Tid

Löparknä

Symptom som obehag eller smärta på utsidan av knät samt ibland i lårets utsida kan mycket väl orsakas av ett så kallat löparknä.

Man kan förenklat säga att muskler och en platt lång sena på utsidan av knät  blir stela och strama, går det för långt så kommer detta börja skava över knäets hårda yttre delar. Det gör ont att böja eller träcka under belastning av knäet/benet.

Löparknä är en vanlig skada/överbelastning i utsidan av knät som drabbar både amatör- och professionella löpare. Skadan kännetecknas av smärta runt knäskålen, vilket kan göra det svårt att springa eller gå. I denna artikel kommer vi att diskutera löparknä i detalj, inklusive dess anatomi, diagnostik, behandling, prognos och differentialdiagnoser.

Anatomi av knät

Knäleden är en av de största och mest komplexa lederna i kroppen. Knät består av tre ben: lårbenet, underbenet och knäskålen. Lårbenet och underbenet är förbundna med varandra genom två broskkuddar som kallas menisker. Knäskålen är en triangulär benstruktur som sitter på framsidan av knät och skyddar knäleden.

Mellan lårbenet och underbenet finns fyra stora ledband som håller knät stabilt och ger rörelsekontroll. Dessa ledband kallas för korsbanden och sidobanden. Korsbanden sitter mitt i knät och förhindrar att lårbenet och underbenet glider isär. Sidobanden (kollaterala), däremot, sitter på utsidan och insidan av knät och förhindrar sidledsrörelser.

Det finns också flera muskler som löper över knät, inklusive quadriceps, hamstrings, vadmuskler och TFL/IT-bandet. Quadriceps är en stor muskel på framsidan av lårbenet som är ansvarig för att sträcka ut knät. Hamstrings är en grupp av tre muskler på baksidan av lårbenet som är ansvariga för att böja knät. Vadmusklerna som passerar knäet är två muskler på baksidan av underbenet som är ansvariga för att sträcka ut foten.

Muskeln och senan som blir påverkade när man har löparknä heter tensor fascia latae (kallas TFL) och IT-bandet (iliotibiala bandet, kallas ITB). De sitter på utsidan av knät och höften för att fästa strax nedom knäet.

Muskeln TFL krampar och blir ofta öm, men det är det långt ifrån alla som märker. IT-bandet spänner upp och skaver nu plötsligt över knäet, det är detta som gör ont när man har löparknä.

Diagnostik av löparknä

Löparknä diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning av en läkare, kiropraktor eller fysioterapeut. Under undersökningen kommer läkaren att fråga om symtomen och utföra en fysisk undersökning av knät för att bedöma rörlighet, smärta och stabilitet.

Det är också viktigt att trycka på/känna (palpera) IT-bandet och jämföra med andra benets IT-band.

Läkaren kan också beställa röntgen, MRT eller ultraljud för att utesluta andra skador som kan orsaka liknande symtom. Vanligtvis används dock inte dessa diagnostiska tester för att diagnostisera löparknä, eftersom sjukdomen ändå inte syns på röntgen eller MRT.

Symtom på löparknä

Symtomen på löparknä kan variera beroende på graden av skada och hur länge personen har haft problemet. De vanligaste symtomen inkluderar:

  • Smärta i knäts utsida, särskilt under aktivitet som löpning eller hoppning
  • Svaghet i quadriceps muskeln
  • Stelhet eller svullnad runt knät, vissa känner en svullnad i knäts utsida
  • Känsla av knäppning eller klickande ljud när du böjer eller sträcker ut knät
  • Ökad smärta vid aktiviteter som involverar att böja eller sträcka

Prognosen för löparknä varierar beroende på graden av skada och hur länge personen har haft problemet. I allmänhet är prognosen för löparknä god, och de flesta patienter återgår till normal aktivitet efter några veckors vila och rehabilitering.

För de flesta patienter med milda till måttliga fall av löparknä kan symptomen lindras genom vila och rehabilitering. RICE-metoden (vila, is, kompression och höjning) kan hjälpa till att minska smärta och inflammation. Fysioterapi kan också hjälpa till att stärka musklerna runt knät och förbättra rörligheten.

För mer allvarliga fall av löparknä, som involverar skador på brosket eller ligamenten i knäet, kan kirurgi vara nödvändig för att återställa normal funktion och minska smärta och inflammation. Kirurgiska alternativ kan inkludera artroskopi (en minimalt invasiv procedur där en liten kamera sätts in i knät för att diagnostisera och behandla skador) eller reparation eller ersättning av brosk och ligament.

Det är viktigt att notera att om löparknä inte behandlas kan det leda till kronisk smärta och svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, inklusive att gå eller springa. Därför är det viktigt att söka behandling så snart som möjligt om du misstänker att du har löparknä.

Förebyggande av löparknä

Förebyggande av löparknä kan hjälpa till att minska risken för att drabbas av skadan. Några saker du kan göra inkluderar:

  • Börja långsamt: Om du är ny till löpning, börja med korta avstånd och gradvis öka intensiteten och längden på dina träningspass.
  • Stärka dina muskler: Genom att träna och stärka musklerna runt knät, inklusive quadriceps och hamstrings, kan du minska risken för att drabbas av löparknä.
  • Värm upp och stretcha: Innan du börjar träna, se till att du värmer upp ordentligt och sträcker ut musklerna runt knät.
  • Använd rätt skor: Välj löparskor som passar dina fötter och ger tillräckligt med stöd och dämpning.
  • Variera din träning: Genom att variera din träning och inkludera aktiviteter som cykling eller simning kan du minska belastningen på knäet och minska risken för löparknä.

Differentialdiagnoser

Det finns flera andra skador som kan orsaka liknande symtom som löparknä, inklusive:

  • Patellar tendinit: En skada på senan som fäster knäskålen till underbenet.
  • Iliotibial band syndrom: En skada på iliotibialbandet som löper från höften till knät.
  • Chondromalacia patella: En mjukgörande och skada på brosket under knäskålen.
  • Meniskskada: En skada på menisken, som är en kudde av brosk som sitter mellan lårbensbenet och skenbenet.
  • Knäledsartros: En degenerativ sjukdom som påverkar ledbrusk och kan leda till smärta och stelhet i knät.

För att korrekt diagnostisera löparknä och utesluta andra skador kan läkare utföra en fysisk undersökning, ta en medicinsk historia och beställa bildundersökningar såsom röntgen eller magnetisk resonanstomografi (MRI).

Behandling av löparknä

Löparknä kan behandlas på flera sätt.

Boka in ett nybesök så börjar vi med att undersöka varför du har ont på utsidan av knät, om det ens är löparknä.
Receptfria smärtstillande brukar lindra men behandlar inte orsaken.

Sammanfattning

Löparknä är en vanlig skada bland löpare som orsakas av överansträngning av knät och leder till smärta runt knäskålen. Tillståndet kan diagnostiseras genom fysisk undersökning och bildundersökningar, och behandlingen inkluderar vila, rehabilitering och, i mer allvarliga fall, kirurgi.

Prognosen för löparknä är generellt sett god, och de flesta patienter återgår till normal aktivitet efter några veckors vila och rehabilitering. Förebyggande åtgärder, såsom att stärka musklerna runt knät, använda rätt skor och variera träningen, kan hjälpa till att minska risken för löparknä.

Det är viktigt att söka behandling så snart som möjligt om du misstänker att du har löparknä, eftersom obehandlad skada kan leda till kronisk smärta och svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter.

Man behöver inte ha löptränat för att få ett sådant problem (liksom de flesta med tennisarmbåge heller inte fått besvär från tennis).

Ofta sitter också en spänning i ländrygg/bäckenled på samma sida, som bör behandlas för att bli av med tillståndet.