Varför är det viktigt att förstå hur höften ser ut, när man söker för att man har ont i höften?

Besvär i detta område är ofta relativt svåra att diagnosticera för vårdgivare. Vi ser ofta att patienter kommer in med höftledsbesvär men har fått höra något helt annat av andra vårdgivare. Många har redan fått en diagnos som inte stämmer. Läs gärna därför lite om höftens uppbyggnad, sannolikt blir det då lättare att komma orsaken närmare.

Anatomi i och runt höften

Höften och bäckenet är två delar av kroppen som samverkar för att ge stabilitet och rörlighet i nedre delen av kroppen. Höften är en kulled som bildas av lårbenets huvud och höftledens ledskål i bäckenet. Ledskålen är täckt av brosk som fungerar som stötdämpare och minskar friktionen i leden.

Bäckenet består av två höftben som är fästa i korsbenet, vilket är den sista delen av ryggraden. Bäckenet har flera funktioner, bland annat att stödja kroppens vikt och skydda de inre organen. Bäckenets form är också avgörande för hur kroppens tyngdpunkt fördelas, vilket påverkar vår hållning och rörelsemönster.

Runt höften och bäckenet finns det flera muskler, senor och ligament som ger stabilitet och möjliggör rörelse. De viktigaste musklerna inkluderar höftböjaren, höftsträckaren, höftens abduktorer och adduktorer samt glutealmusklerna. Dessa muskler samverkar för att utföra rörelser som att gå, springa, hoppa och stå på ett ben.

Att ha kunskap om höftens och bäckenets anatomi är viktigt för att förstå hur dessa delar fungerar tillsammans och hur de påverkar vår rörlighet och stabilitet. Det kan också hjälpa till att identifiera problem eller skador som kan uppstå i området och leda till smärta och funktionsnedsättning. Förstår man anatomin är det lättare att förstå varför man får ont i höften och var höftleden faktiskt sitter.

Är det bäckenledsproblem eller bäckenledssyndrom/-SI-ledslåsning?

Det är många som söker för ont i höften, där man egentligen har ont i bäckenet, känns besväret mer lokaliserat till baksidan mot sätesmusklerna så är det sannolikt ett bäckenledsproblem. Här kan kiropraktorn som regel hjälpa mycket bra. Känner du igen dig i att besväret sitter mer baktill, i sätet mot ryggraden i ena sidan, så tveka inte att söka vård.

Vad är höftledsartros och dess symtom?

Höftledsartros är en tillstånd där man upplever smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i höftleden. Smärtan känns ofta i ljumsk- eller sätesområdet. Artros i höftleden ger oftast en höftsmärta i form av en dov värk eller skarp, huggande smärta som blir värre vid aktivitet. Det kan också orsaka en känsla av låsning i höftleden, vilket gör det svårt och jobbigt att röra sig. Många beskriver en molande värk också när man vilar.

Höftledsartros orsakas av att brosket som dämpar leden nöts ner, vilket leder till ben-mot-ben-kontakt. Riskfaktorer för att utveckla höftledsartros inkluderar ålder, genetik, tidigare skador på leden och fetma.

Detta är en relativt vanlig orsak till att man har ont i höften.

Om du har höftledsartros är det viktigt att fortsätta vara aktiv och hålla dig i rörelse för att bibehålla ledens rörlighet och flexibilitet. Lågintensiva övningar såsom simning, cykling eller promenader kan hjälpa till att minska smärta och stelhet. Värme- eller kylterapi och receptfria smärtstillande medel kan också ge lindring.

I allvarliga fall kan operation vara nödvändigt för att reparera eller ersätta den skadade leden. Det är viktigt att rådgöra med en vårdgivare för en korrekt diagnos och behandlingsplan.

Varför får man ont i höften?

Många saker kan ge smärta i höften.

Trochanterit (på svenska Trokanterit)

Trochanterit, också känt som trochanteric bursit, är en annan relativt vanligt tillstånd där man får ont i höften. Det är en smärtsam inflammation i bursan som omger trochanter major, en benutskott på lårbenshalsen. Bursa är latin för slemsäck. Bursan fungerar som en kudde mellan ben och mjuka vävnader, och när den blir inflammerad kan det orsaka smärta, ömhet och svårigheter att gå eller röra sig. Det gör ont i höften men framförallt på höftens utsida och ned i låret eller lårets utsida.

Trochanterit kan orsakas av överansträngning, övervikt, benlängdsskillnader, dålig kroppshållning eller trauma. Vanliga symtom inkluderar smärta vid höften och på utsidan av låret, samt ömhet och svullnad runt trochanter major. Smärtan kan förvärras av aktivitet och lindras med vila.

Behandling för trochanterit inkluderar vanligtvis vilostadier, smärtlindring med antiinflammatoriska läkemedel och fysisk terapi för att stärka musklerna runt höften och förbättra kroppshållningen. I svåra fall kan injektioner av kortison eller kirurgi behövas för att lindra smärta och inflammation. Det är viktigt att söka vård om du upplever smärta i höften eller låret och detta minskar din förmåga att gå normalt.

Femuroacetabulär Impingement (FAI, CAM/Pincer, på svenska höftledsinklämning)

Femoroacetabulärt impingement (FAI) är ett tillstånd där benen i höftleden inte längre passar ihop som de ska, vilket leder till hårt stopp/nypningskänsla och leder till ett onormalt slitage på ledbrosket. Det gör ont i höften, man får nedsatt rörlighet i form av att höften hyper till och blir stel i vissa ställningar.

Det finns två huvudtyper av FAI: cam-typ och pincer-typ, som båda påverkar höftens och bäckenets anatomi på olika sätt.

Cam-typ FAI orsakas av en onormalt formad höftled, där höftbenets huvud är något utskjutande eller ojämnt formad, vilket leder till friktion mellan höftleden och blygdbenet. Denna friktion kan skada ledbrosket och ledkapseln och leda till smärta och stelhet.

Pincer-typ FAI orsakas av en överdriven ben-påbyggnad av höftskålen på blygdbenet. Detta kan leda till tryck på ledbrosket och skada det över tiden. Pincer-typ FAI kan också orsaka en minskad rörelseomfång i höften.

Både cam-typ och pincer-typ FAI kan behandlas till viss del med träning, men kirurgi är ett relativt bra alternativ. Här handlar det sällan om att byta ut hela höftleden utan att man med titthålsoperation går in i höftleden och tar bort benstrukturerna som orsakar själva stoppet/knipet.

Snapping hip (knakande-/hoppande höft på svenska)

Snapping hip, eller ”knäppande höft”, är en tillstånd där man upplever en hörbar knäppning eller känsla av rörelse i höften vid vissa aktiviteter, som att gå eller böja sig. Det kan också åtföljas av smärta eller obehag. Det gör ont i höften för vissa, men flertalet upplever ett obehag mer än smärta.

Det finns två huvudtyper av snapping hip: yttre och inre. Vid yttre snapping hip, orsakas knäppningen av en sena som passerar över höften och glider över en benutväxt kallad trochanter major. Vid inre snapping hip, uppstår knäppningen när höftens muskler eller senor rör sig över höftledens brosk eller benvävnad.

Snapping hip kan behandlas med olika metoder, inklusive sjukgymnastik, smärtlindring och ibland kirurgi. Det är viktigt att konsultera en läkare för att fastställa rätt diagnos och behandlingsplan.

Ont i ljumsken

För många som har ont i höften upplevs besväret mer som ont i ljumsken. Det kan vara bra att läsa lite om ljumsksmärta för att komma besväret närmare.

Det blir lättare att komma besväret närmare om man själv har en idé om vad det rör sig om, när man söker vård. Behandling brukar hjälpa.

Övningar vid höftledssmärta

När man har höftledsartros kan man behöva anpassa sin träning för att undvika smärta och stelhet. Här är tre övningar och sportaktiviteter som är skonsamma för höftlederna och kan hjälpa till att lindra symtom vid höftledsartros:

1. Simning: Simning är en utmärkt lågintensiv aktivitet som tränar hela kroppen och minskar belastningen på höftlederna. Genom att simma kan man förbättra konditionen, stärka musklerna och öka rörligheten utan att överbelasta höftlederna.
2. Cykling: Cykling är en annan lågintensiv aktivitet som är skonsam mot höftlederna. Genom att cykla kan man träna benmusklerna och öka cirkulationen utan att belasta höftlederna för mycket. Det är viktigt att välja en cykel med rätt inställningar och att undvika att cykla i backar eller på ojämna underlag.
3. Gång: Att gå är en enkel aktivitet som kan vara effektiv för att lindra symtom vid höftledssmärta. Genom att gå regelbundet kan man förbättra konditionen, stärka musklerna och öka rörligheten. Det är viktigt att välja bra skor med bra dämpning och att undvika att gå på ojämna underlag eller för länge åt gången.

Det är viktigt att komma ihåg att träning och fysisk aktivitet kan hjälpa till att lindra symtom också vid höftledsartros, men det är alltid viktigt att rådgöra med en läkare, kiropraktor eller sjukgymnast för att hitta en träningsrutin som passar ens individuella behov och symtom.

Att han ont i höften är något som är relativt vanligt. Patienter med höftsmärta träffar vi på minst ett par gånger i veckan. Det gör ont att röra sig och man behöver söka vård. Det vanligaste presentationen för höftsmärta är att man får ont i ljumsken, utsidan av höften eller djupt i sätesmuskeln. Man kan undra, men det finns flera orsaker till att man får ont i höften.
Det finns olika orsaker hos idrottare.