Det finns många orsaker till varför man får ont i knät. Nedan listas några av de vanligaste symptomen och orsakerna. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever smärta i knät eller andra besvär i knät för att få en korrekt diagnos och behandling.

Läs mer nedan om olika klassiska typer av knäsmärta:

Korsbandsskador

Korsbanden är starka ligament (ledband) som håller ihop knäleden. En skada på ett eller båda av dessa ligament kan leda till smärta, svullnad och kommer leda till instabilitet i knät. Korsbandsskador kan uppstå från en plötslig vridning eller översträckning av knät, som kan inträffa vid idrott eller en olycka. Ofta behövs ganska mycket kraft, alternativt att man är överrörlig.

De heter korsband för att de korsar varandra. Det är just det som gör att knäet stannar när vi sträcker det; korsbanden drar fast i varandra som i ett kors (eller egentligen mer ett vridet X).

Symtomen på en korsbandsskada inkluderar allt från att det gör ont i knät till starkt smärta, svullnad, instabilitet i knät, en känsla av att knät ger vika eller låser sig, samt en hög ljudlig smäll vid skadan.

Diagnosen av en korsbandsskada ställs oftast genom fysisk undersökning av knät (inklusive draglådetest och Pivot-shift test) och genom att utföra en magnetkameraundersökning (MR) för att bedöma omfattningen av skadan.

Behandling av korsbandsskador kan inkludera konservativ behandling, som fysioterapi, övningar för att stärka musklerna runt knät, användning av knäskydd eller ortoser. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändigt för att reparera eller ersätta det skadade korsbandet.

Efter behandling är det viktigt att gradvis återvända till normala aktiviteter och undvika överbelastning av knät. Det är också viktigt att förebygga korsbandsskador genom att genomföra övningar som stärker musklerna runt knät, använda korrekt teknik under idrott eller träning, och eventuellt använda skyddsutrustning som knäskydd.

Korsbandsskador kan vara allvarliga och kan kräva lång rehabiliteringstid. Det är därför viktigt att söka vård så snart man misstänker en skada på korsbanden för att minimera risken för komplikationer och för att snabbare kunna återgå till normala aktiviteter.

En av de bästa rehabiliteringarna för korsbandsskador är cykelträning.

Meniskskador

Meniskerna är två ”broskkuddar” som sitter mellan lårbenet och underbenet i knäleden. En skada på menisken är en vanlig orsak till att det gör ont i knät, det blir svullet och ger en känsla av stelhet i knät. Många får smärta när de sitter på huk då det nu plötsligt gör ont i knät och det känns som att något klämmer.Detta kan inträffa när man vrider eller översträcker knät, som kan ske vid idrott eller andra lättare aktiviteter där man typiskt tappat kontrollen i ett vrid. Det kommer uppstå någon sorts instabilitet i knät vid större mensikskador, men behöver inte göra det vid mindre ”tears”.

Meniskskador är en vanlig skada som kan påverka knät. Meniskerna är två broskkuddar som sitter mellan lårbenet och underbenet och hjälper till att fördela belastningen i knäleden. Skador på meniskerna kan orsakas av en plötslig vridning eller vikning av knät, vilket kan ske vid idrott eller olyckor.

Symtomen på en meniskskada inkluderar smärta, svullnad, stelhet, en känsla av att knät låser sig eller fastnar, samt svårigheter att böja eller sträcka ut knät.

Smärtan kan vara lokaliserad till insidan av knät såväl som utsidan av knät, beroende på vilken menisk som är skadad. 

Ofta gör det ont i knät när man går i trappor, värst brukar det vara att gå nedför i trappor.

Diagnosen av en meniskskada ställs oftast genom fysisk undersökning av knät och genom att utföra en magnetkameraundersökning (MR) för att bedöma omfattningen av skadan. OBS: många mindre meniskskador syns inte på MRT.

Behandling av meniskskador kan inkludera konservativ behandling, som fysioterapi, övningar för att stärka musklerna runt knät, användning av knäskydd eller ortoser, och ibland även användning av smärtstillande läkemedel eller antiinflammatoriska medel. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändigt för att reparera eller ta bort den skadade menisken.

Efter behandling är det viktigt att gradvis återvända till normala aktiviteter och undvika överbelastning av knät. Det är också viktigt att förebygga meniskskador genom att genomföra övningar som stärker musklerna runt knät, använda korrekt teknik under idrott eller träning, och undvika plötsliga vridningar eller vikningar av knät.

Meniskskador kan vara smärtsamma och kan begränsa ens rörelseförmåga. Det är därför viktigt att söka vård så snart man misstänker en skada på meniskerna för att minimera risken för komplikationer och för att snabbare kunna återgå till normala aktiviteter.

En av de bästa rehabiliteringarna för meniskskador är cykelträning.

Knä PREhab – Knäkontroll

Alla unga som utövar sporter som t.ex. fotboll, som ställer stora krav på knästabilitet, bör utföra knä-prehab för att undvika framtida korsbandsskador och meniskskador som annars är så vanliga.

Detta är extra viktigt för tjejer och överrörliga personer som har extra hög risk för skador.

Norges fotbollsförbund var tidiga med detta, men nu är det uppmärksammat och nu finns det även hjälp inom Sveriges fotbollsförbund.

Är du fotbollstränare eller förälder till barn som spelar bör du kolla in knäkontroll.

Vi har träffat så många äldre som får leva ett liv där det är vardag att ha ont i knät.

Plica syndrom

Plica är ett veck som uppstått i den ledkapseln som omger knäleden. Om plican blir inflammerad kan det leda till smärta, svullnad och styvhet i knät. Plican är en rest av fosterutvecklingen som normalt inte orsakar problem, men kan skadas vid överansträngning eller upprepade rörelser.

Symtomen på plica syndrom inkluderar smärta och obehag i knät, svullnad, knäppningar eller knarrande ljud när man rör på knät, samt en känsla av att knät låser sig eller blir instabilt.

Behandling av plica syndrom kan inkludera användning av antiinflammatoriska läkemedel, fysioterapi för att stärka musklerna runt knät, stretching och övningar för att förbättra rörligheten i knät. Om dessa behandlingar inte är effektiva kan en operation bli nödvändig för att ta bort eller reparera den skadade plican.

För att förebygga plica syndrom är det viktigt att undvika överansträngning av knäna och att genomföra övningar som stärker musklerna runt knät. Det är också viktigt att ha en korrekt teknik när man utför rörelser som involverar knät.

Plica syndrom är en relativt ovanlig orsak till att man har ont i knät, ofta misstolkas smärtan och vårdgivaren misstänker klassiskt andra skador som exempelvis meniskskador eller knäledsartros. Därför är det viktigt att konsultera kompetent vårdgivare om man upplever ihållande eller återkommande smärta i knät.

Hopparknä

Hopparknä är en skada som drabbar en sena som löper över knät. Denna skada kan orsaka smärta och svullnad i knät och det kan kännas som att knät låser sig när man böjer det.

Hopparknä, även känt som patellar tendinopati, är en skada som drabbar en sena som löper över knät. Detta kan orsaka smärta och svullnad i knät och det kan kännas som att knät låser sig när man böjer det. Hopparknä är en vanlig skada hos idrottare, särskilt de som utför hopp- och landningsövningar.

Hopparknä uppstår oftast när senan, som fäster i knäskålen och lårbenet, blir överansträngd. Detta kan leda till att senan gradvis skadas och orsakar smärta och obehag. Skadan kan bli värre om man fortsätter att belasta knät, och om den inte behandlas kan det leda till en kronisk sjukdom.

Symtom på hopparknä inkluderar smärta vid knäskålen som ökar med aktivitet, svullnad och stelhet i knäet, samt en känsla av att knät låser sig eller att det inte går att böja ordentligt.

Behandling av hopparknä kan inkludera fysioterapi, övningar för att stärka musklerna runt knät, samt att undvika aktiviteter som belastar knät för mycket. Andra behandlingar kan vara användning av is, antiinflammatoriska läkemedel, taping eller knäskydd för att minska smärta och inflammation.

I svåra fall kan det bli aktuellt med en operation för att reparera eller ta bort skadad vävnad. Detta är dock en sällsynt åtgärd och brukar bara genomföras om andra behandlingar inte fungerar.

För att förebygga hopparknä är det viktigt att uppvärma ordentligt innan träning eller aktivitet, att gradvis öka belastningen på knäna, att undvika överansträngning och att stärka musklerna runt knät genom träning.

Löparknä

Löparknä är nästan alltid behandlingsbart och har en förhållandevis god prognos.

Denna smärta/detta obehag är nästan alltid lokaliserat till utsidan av knät. Man brukar få ont när man sitter på huk och reser sig.

Läs mer om det här.

Artros i knät

Knäledsartros, även känd som degenerativ ledsjukdom, är en sjukdom som påverkar lederna i knäna. Det är den vanligaste formen av artros och drabbar ofta äldre människor, men det kan också förekomma hos personer i yngre åldrar som har haft tidigare skador på knäna.

Artros orsakas av nedbrytning av brosket som täcker ytan av knäleden. Brosket är det mjuka, elastiska materialet som absorberar stötar och ger smidig rörelse i knät. När brosket bryts ner blir ytan ojämn och kan gnida mot varandra, vilket orsakar smärta, stelhet och minskad rörlighet i knäleden.

Symtom på knäledsartros kan inkludera smärta i knät som ökar efter aktivitet eller ansträngning, stelhet i knät som kan göra det svårt att böja eller sträcka ut benet och en känsla av knäppande eller krasande när man rör knäet. Det kan också förekomma svullnad och rodnad i knät.

När man går i trappor, löptränar eller på andra sätt belastar knät stötvis brukar symptomen förvärras.

Det finns ingen bot för knäledsartros, men det finns behandlingar som kan hjälpa till att minska smärta och förbättra rörligheten i knät. Vissa vanliga behandlingar inkluderar viktminskning, motion för att stärka musklerna runt knät, fysioterapi, smärtstillande medel och antiinflammatoriska läkemedel.

Vid svår knäledsartros kan det bli aktuellt med en knäledsoperation, där man ersätter den skadade ledytan med en protes. Detta kan hjälpa till att återställa rörligheten i knät och minska smärtan.

Det är viktigt att ta hand om knäna och försöka minska risken för knäledsartros genom att undvika övervikt, skydda knäna vid idrott och motion, samt genom att undvika aktiviteter som innebär hög belastning på knäna.

En av de bästa rehabiliteringarna för artros är cykelträning, även om det är tydlig artros på röntgen/MRT och man har ont i knät, det är svullet och rött. Man kan ganska snabbt få betydligt mindre ont i knät genom cykelträning.

Patellofemuralt smärtsyndrom (PFSS)

Kallades tidigare Kondromalacia/Chondromalaciae patellae. Detta är en vanlig orsak till att ungdomar och unga vuxna har ont i knät. Man menade tidigare att orsaken var att  brosket på baksidan av knäskålen mjuknar och till dels slits bort, vilket orsakar smärta och svullnad i knät, särskilt vid aktivitet där man vid belastning böjer knäet mer än 90 grader.

Det visar sig att PFSS inte alltid har en skadad brosk under knäskålen, men att det mer handlar om att främre lårmuskeln quadriceps femoris inte är stark nog och drar knäskålen i något felaktig riktning, vilket kan orsaka som ”skav” (den har fyra huvuden (quad-) och den samlade dragriktningen kan bli fel i en otränad quadriceps muskel.

Patellofemoralt smärtsyndrom, även känt som knäskålssmärta, är en vanlig orsak till att det gör ont i knät runt knäskålen. Tillståndet innebär smärta och obehag i och runt knäskålen och kan påverka aktiviteter som att gå, springa och hoppa.

Det uppstår när knäskålen inte spårar korrekt längs spåren på lårbensbenet, vilket kan leda till ökad friktion och irritation i området.

Andra faktorer som kan bidra till utvecklingen av patellofemoralt smärtsyndrom inkluderar överanvändning av knäna, ojämna muskler runt knäet, felaktig träningsteknik och anatomiska avvikelser som kan påverka hur knäskålen fungerar.

Behandling av patellofemoralt smärtsyndrom kan innefatta olika strategier, inklusive fysisk terapi, smärtlindring, styrketräning och stretching av musklerna runt knäet, samt justeringar i träningsteknik och aktiviteter som kan utlösa smärta. I svåra fall kan kirurgiska ingrepp vara nödvändiga.

Det är viktigt att söka vård om du upplever smärta runt knäskålen och att arbeta tillsammans med en kvalificerad vårdgivare för att utveckla en individualiserad behandlingsplan som passar dina behov och hjälper dig att återgå till dina dagliga aktiviteter.