Problem i revbensled eller i revbensleder

Revbenslåsning, också känt som revbensledslåsning, revbensledsinflammation, låst revben och revbensupphakning, kallas av vården korrekt för costovertebralledsdysfunktion (CV-ledsdysfunktion). Det är en vanligt förekommande men ofta förbisedd, muskel- och skelettrelaterad åkomma. Detta tillstånd påverkar sambandet mellan revbenen och ryggraden, vilket kan leda till betydande obehag och funktionsnedsättning. Många människor lever med en lättare/-medlestark revbensledslåsning utan att veta varför de har ont. Större revbensledslåsningar är svårare att missa, en del har varit på akuten, en del har ringt ambulans, vissa har redan varit inlagda och undersökta på hjärtavdelning då man misstänkt problem med hjärta/kärl. Nedan kommer vi att utforska orsakerna till revbensledslåsning, dess symptom, diagnostik och olika behandlingsalternativ.

Varför har vi revbensleder?

De två platser där revbenen möter bröstkotorna behövs av flera orsaker, men främst för att kunna andas, kunna ha en rörlighet överhuvudtaget i bröstryggraden, utgöra ”byggnadsställningen” för lungorna som hålls uppe med ett undertryck, skydd mot våld mot de inre organen med mer.
Just vid andningen sker en rörelse i revbenslederna, de böjs liksom uppåt när man lyfter handtaget på en hink, och samtidigt dras diafragman nedåt och luft sugs in i lungorna.
Just därför får man ofta ont vid djupa andetag och hostningar när dessa leder plötsligt inte vill röra sig!

Orsaker till revbenslåsning

Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av revbensledslåsning:

1. Plötslig överbelastning: En mindre traumatisk händelse, såsom ett fall, en knuff eller en sportskada, kan orsaka att revbenslederna låser sig. Detta kan ske om det finns en relativt kraftig vridning eller ett direkt slag mot bröstkorgen.
2. Kroniska belastningar: Långvariga belastningar, som kan komma från upprepade rörelser eller tunga lyft eller en period med många hostningar, kan leda till överansträngning av musklerna som stabiliserar revbenslederna. Till exempel, yrken som involverar repetitiva lyft eller tunga fysiska aktiviteter kan öka risken för revbensledslåsning.
3. Dålig hållning: En dålig hållning under längre perioder, såsom vid stillasittande arbete framför en dator, kan påverka musklernas balans och leda till spänningar i bröstryggen. Detta kan bidra till att revbenslederna blir överbelastade och mer benägna att låsa sig.
4. Muskelobalanser: Om vissa muskler är svaga medan andra är överaktiva kan detta leda till obalanser som påverkar bröstryggen. Till exempel kan svaga magmuskler och överaktiva ryggmuskler skapa en ogynnsam belastning på revbenslederna. Ofta kopplat till dålig hållning och dålig ergonomi.

Symptom på revbenslåsning

De symptom som uppstår vid revbensledslåsning kan variera beroende på individens tillstånd och svårighetsgraden av låsningen.
Vanliga symptom inkluderar:

• Smärta i bröstkorgen: Ofta en skarp, molande eller huggande smärta som strålar ut längs ett eller flera revben eller mot skuldran. Många beskriver känslan som att smärtan strålar ”igenom bröstkorgen” och når framsidan av bröstbenet. Rörelser som att vrida på bröstkorgen tenderar att förvärra eller utlösa smärtan.
• Obehag eller smärta vid djupa andetag: I många fall kan smärtan vid djupandning, skratt eller hosta kännas, vilket kan påverka andningsmönstret och orsaka en gnagande oro eller ångest.
• Tryck för bröstet: Vissa får tryck för bröstbenet/framtill som primärt symptom. Ofta har men redan utrett hjärtat hos husläkare, i ambulansen eller på hjärtavdelning och funnit att hjärtat inte är problemet.
• Begränsad rörelse: Många upplever svårigheter att vrida eller böja sig framåt i bröstkorgen, vilket kan göra det utmanande att utföra dagliga aktiviteter som att lyfta saker eller delta i sport.
• Spänningar i muskler: Obehagliga känslor av spänningar och ömhet kan förekomma i musklerna runt bröstryggen och revbenslederna, vilket kan leda till huvudvärk och generell trötthet. Muskelknutar finns ofta nära revbenslåsningen.
• Du har inte fått rätt diagnos: Det är tyvärr vanligt att man inte har fått rätt diagnos trots flera vårdkontakter med flera olika vårdgivare. Vissa får höra att det inte går att göra något, eller att det inte är hjärtat men att det kan vara psykologiskt.

Allvarliga symptom som du behöver söka akut för

OBS: Har du tryck för bröstet kontakta vården akut, TA DÅ INGA RISKER då det kan vara symptom på ett farligt hjärtfel eller tidigt symptom på hjärtattack. Hjärtattacker är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Symptom som tryck för bröstet får man därför inte vänta med, ring genast 112 eller sök själv närliggande akutmottagning.

Diagnos av revbenslåsning/revbensupphakning

Diagnosen av revbensledslåsning ställs vanligtvis genom en grundlig klinisk bedömning av en kiropraktor, naprapat eller fysioterapeut(sjukgymnast). Ofta är diagnos för en vårdgivare som inte är van att undersöka muskuloskeletala besvär svår, om vårdgivaren t.ex. inte känner/palperar revbenslederna på ett bra sätt så kommer besväret lätt att missas. Diagnosprocessen inkluderar de första två steg, ibland också steg 3:

1. Sjukhistoria(Anamnes): Vårdgivaren kommer att fråga om symptomens debut, deras karaktär och eventuella föregående skador eller trauman. Att förstå debut av symptom, patientens livsstil och aktivitetsnivå kan ge värdefull information för diagnosen.
2. Fysisk undersökning: En noggrann fysisk undersökning görs för att bedöma rörelseomfång, identifiera smärtsamma områden och utföra specifika tester för att utvärdera rörligheten/fjädringen hos revbenslederna.
3. Bilddiagnostik: Revbensledslåsningar syns INTE på röntgen, MR eller DT (skiktröntgen). Röntgen eller magnetresonanstomografi (MRT/MR) kan däremot användas för att utesluta andra möjliga tillstånd, såsom frakturer, diskbråck eller artrit, som kan ge liknande symptom.

Smärta i revbensled eller revbensfraktur (revbensbrott)?

Revbensledslåsning och revbensfraktur kan vid första anblicken verka likartade, men det finns vissa väsentliga skillnader mellan dem. När en person har en revbensfraktur, är smärtan mer konstant och blir särskilt tydlig när man trycker på området, exempelvis när man ligger på den skadade sidan av bröstkorgen. Smärtan tenderar också att intensifieras vid aktiviteter som hosta, skratt eller vid en enkel kram. Denna smärta är ofta skarp och djupt lokaliserad i det drabbade området, och många beskriver det som att det gör ont på ”ett skrapt” eller ”ett dåligt sätt”. Man vill inte låta någon massera ett sådant område, det gör för ont. Medan den vid revbensledslåsning är mer diffus och kan stråla ut över ett bredare område, ofta runt bröstkorgen eller bak mot ryggen, här vill många ha massage i bröstryggen för att det ”känns bra” eller ”känns rätt”. Smärtan från en ledslåsning är något mjukare, med varierande intensitet, medan fraktursmärta vanligtvis är mer molande/konstant och skarp.

När det gäller tester för att skilja mellan de två, använder vårdgivare ofta en metod där man komprimerar bröstkorgen för att identifiera en revbensfraktur. Om denna manöver framkallar skarp smärta (och indirekt smärta, lugn din vårdgivare vet vad det är) är det ett tydligt tecken på fraktur. Vid en revbensledslåsning ger detta test vanligtvis inte samma skarpa smärta, utan smärtan är i stället mer diffus och beroende av kroppens rörelser eller av andetag.

Vi större våld som vid bilolyckor eller kraftiga tryck hos äldre kan man få komplicerade revbensfrakturer, men det är något annat och hör under Trauma.

Vanliga okomplicerade revbensfrakturer självläker i stort sett alltid inom 6-8 veckor, och efter denna tid är revbenet precis lika starkt som innan skadan. Det finns nästan aldrig några tecken på en tidigare fraktur vid röntgen eller MR efter läkning. Å andra sidan kan en revbensledslåsning vara ett mycket mer långdraget tillstånd, och patienter klagar inte sällan på smärta i flera månader till över ett år. Den långdragna naturen av smärtan vid revbensledslåsning gör att många patienter upplever det värre än en fraktur. Faktum är att många patienter som har haft okomplicerad revbensfraktur tidigare önskar att de haft en fraktur istället, eftersom dessa läker spontant och faktiskt ofta är mindre besvärande. Detta låter kanske konstigt, men tänk då att man kan gå i mer än 1 år med revbensledslåsning, det vill säga mer än 50 veckor. En revbensfraktur läker efter som längst 8 veckor, och är som regel bara riktigt besvärlig de första 1-2 veckorna.

Tietzes syndrom – något annat

Tietzes syndrom, även känt som kostokondrit, är ett tillstånd som skiljer sig från revbensledsproblem som revbensledslåsning. Vid Tietzes syndrom är det inte leden mellan ryggen och revbenen som är påverkad, utan istället brosket mellan revbenen och bröstbenet (framtill) som blir inflammerat. Detta orsakar en ihållande och kronisk smärta i området på framsidan av bröstkorgen, som ofta förvärras vid rörelse eller tryck på området. Smärtan kan vara både akut och kronisk, och ibland stråla ut mot axlar och armar, vilket kan göra det svårt att andas djupt eller att utföra vardagliga aktiviteter som att lyfta eller vrida kroppen.

En viktig skillnad mellan Tietzes syndrom och revbensledsproblem är att smärtan från Tietzes syndrom ofta är konstant och intensiv, medan smärtan från exempelvis en revbensledslåsning brukar vara mer intermittent (kommer och går) och är beroende av specifika rörelser eller positioner. Vid Tietzes syndrom är det oftast båda sidor av bröstkorgens framsida som påverkas, och det inflammerade brosket ger en tryckande eller brännande känsla som kan upplevas som mycket obehaglig.

Tietzes syndrom inte är farligt men ofta smärtsamt och påverkar tyvärr ofta livskvaliteten. Behandlingen fokuserar vanligtvis på att minska inflammation och smärta genom användning av antiinflammatoriska läkemedel och fysioterapi för att återställa rörlighet och minska obehag. Det finns idag ingen bra behandling mot Tietzes.

Detta tillstånd förväxlas ofta med hjärtproblem på grund av smärtans placering, men främst genom noggrann klinisk undersökning av hjärtat men också undersökning av bröstkorgen kan en korrekt diagnos ställas.

Behandling av revbenslåsning/revbensupphakning

Behandlingen av revbensledslåsning syftar till att återställa full rörlighet och därigenom helt lösa smärtan. De olika behandlingsalternativen inkluderar:

1. Manuell terapi: Kiropraktisk justering eller mobilisering brukar effektivt återställa rörligheten i revbenslederna och häva muskelspänningar. Dessa behandlingar involverar specifika tekniker för att lösa upp låsningar och återställa funktion.
2. Fysioterapi: Sjukgymnaster kan utforma individuella träningsprogram som fokuserar på att stärka de muskler som stödjer ryggraden och förbättra hållningen. Övningar för att öka rörligheten och flexibiliteten ges ofta.
   Övningar brukar dock inte hjälpa mot detta tillstånd.
3. Smärtlindring: Användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID, ex Voltaren Ipren m.m.) kan hjälpa till att hantera inflammation och smärta.
   I vissa fall kan kortisoninjektioner övervägas för att lindra svår smärta. Medicin och medicinska injektioner brukar inte fungera.
4. Livsstilsförändringar: Att göra ändringar i det dagliga livet, inklusive att förbättra ergonomin vid arbete, kan hjälpa till att förebygga framtida problem. Att undvika långvarigt stillasittande och ta regelbundna pauser för att röra sig är också viktigt.
5. Alternativa behandlingar: Vissa individer finner lindring genom alternativa behandlingar som akupunktur eller massage, vilket kan bidra till att minska muskelspänningar och smärta. Dessa behandlingsalternativ kommer dock inte till roten av besväret och kommer inte avhjälpa grundorsaken.

Förebyggande av revbensupphakning

Förebyggande åtgärder är avgörande för att minska risken för revbensledslåsning. Några viktiga strategier inkluderar:

• Träning och styrketräning: Regelbunden träning som inkluderar styrketräning för rygg- och bålmusklerna kan öka stabiliteten i ryggraden och minska risken för skador. Gärna basövningar på gym.
• Korrekt ergonomi: Justering av arbetsstationer för att säkerställa en bra hållning och minska belastningen på ryggraden är avgörande, särskilt för dem som arbetar långvarigt vid datorer.
• Regelbundna pauser: För personer med stillasittande arbete är det viktigt att ta regelbundna pauser för att sträcka ut och röra på sig. Att ta korta pauser varje timme kan bidra till att minska risken för muskelspänningar.
• Yoga och stretching: Att inkludera yoga eller stretching i den dagliga rutinen kan hjälpa till att förbättra flexibiliteten och styrkan, vilket i sin tur kan bidra till att förebygga låsningar i revbenslederna.

Sammanfattning

Revbenslåsning, revbensledlåsning, revbensledsinflammation eller revbensledsupphakning är ett tillstånd som kan orsaka betydande smärta och begränsad rörlighet. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna, känna igen symptomen och söka professionell hjälp kan problemet effektivt hanteras och ofta ganska enkelt lösas. Med rätt behandling och förebyggande åtgärder är det fullt möjligt att återfå rörlighet och livskvalitet, också på lång sikt. Om du misstänker att du lider av revbenslåsning, tveka inte att kontakta oss för att få en korrekt diagnos och behandlingsplan.