Lindra din smärta: Effektiva metoder för att behandla
SI-ledproblem

Stelhet och smärta i SI-leden kan begränsa din vardag genom just smärtan men också genom den minskade rörligheten.
Men det finns lösningar. Vi går igenom de vanligaste orsakerna till att SI-leden orsakar smärta och vilka effektiva behandlingar som är tillgängliga för att lindra besvären. Få en klarare förståelse för hur man hanterar och förhindrar framtida problem med SI-leden.

Viktiga slutsatser

• SI-lederna spelar en nyckelroll i kroppens belastning och kan orsaka omfattande smärta vid sjukdomar, inflammation, trauma eller överrörlighet.
• Diagnos av SI-ledsmärta kan innefatta provokativa manövrar under fysisk undersökning och bildgivande studier, och vid bekräftelse kan icke-kirurgiska behandlingsmetoder som fysioterapi, styrkande träning och livsstilsförändringar rekommenderas.
• Livsstilsförändringar som ergonomiska anpassningar, antiinflammatorisk kost (obs, eventuellt) och rätt användning av stöd i arbetsställningar och ergonomiska stolar kan bidra till att lindra och förhindra smärta i SI-leden.

Vad är SI-leden?

SI-lederna är belägna på varje sida om korsbenet (Sakrum) och kopplar Sakrum med Ilium (SI), precis nedanför ländryggen, och fungerar som en förbindelse mellan höftbenen och korsbenet/ryggen. De har en nyckelroll i att hålla uppe kroppens vikt, fördela vikt över bäckenet och minska trycket på ryggraden. Men när dessa leder blir stela/låsta, kan de ge upphov till ett brett spektrum av smärta och obehag.

En av de vanligaste typerna av smärta i SI-leden är en skarp eller stickande känsla, alternativt att något låst sig eller hamnat i kläm. Det kan stråla mot skinkorna och låren när det gör som ondast. Denna smärta kan typiskt ökas när du står upp från sittande position eller när du vrider på kroppen. Smärtan kommer ofta som resultat av flera olika orsaker, inklusive inflammatoriska sjukdomar, trauma och åldersrelaterad degeneration.

Anatomi och orsaker till smärta i SI-leden

SI-leden, eller sakroiliakaleden, är en robust struktur som bär lasten från överkroppen och kanaliserar den genom bäckenet till de nedre extremiteterna. Det är en blandning av tre olika leder (bl.a. synovialled) med begränsad rörlighet som förstärks av starka ligament (ledband) och hjälper till med stötdämpning och flexion av överkroppen. Smärta i denna led kan bero på överdriven dragkraft från stora muskler som sträcker sig över leden eller felbelastning av olika slag.

Hypomobilitet eller fixering i leden kan orsaka smärta och rörelseinskränkning, ofta känt på ena sidan av nedre delen av ryggen eller skinkorna, medan hypermobilitet eller instabilitet kan leda till en känsla av ett ostabilt bäcken och smärta som kan stråla ut mot ljumsken. Det är inte ovanligt att uppleva smärta i bäckenet i dessa situationer.

Benlängdsskillnad – olika långa ben

Spänningar i bäckenlederna kan leda till rotation av bäckenets olika ben mot varandra, typiskt med tillhörande besvär i SI-leden. En sådan rotation är inte permanent, och kan svänga en del över tid, men typiskt försvinner den inte bara av sig själv. En sådan rotation är inte strukturell/reell. Man kallar därför rotation av bäckenets ben gentemot varandra som ger olika långa ben för funktionell benlängdsskillnad. Den andra typen av benlängdsskillnad heter reell benlängdsskillnad och orsakas oftast av att skelettet i benen helt enkelt är olika långa.

En funktionell benlängdsskillnad är mycket sällan större än 1,5 cm, en så stor benlängdsskillnad kräver oftast att ena ilium är bakåtroterad samtidigt som den andra är framåtroterad, se bilden ovan. Alltså att hela bäckenet är roterat.
Har man mer än 1,5 cm benlängdsskillnad är det som regel en strukturell benlängdsskillnad, men den kan vara kombinerad med en funktionell skillnad.

En reell benlängdsskillnad kan orsakas av att man inte har vuxit helt symmetriskt. Den kan också orsakas av att man inte kan sträcka ena knät helt, att man har opererat in nytt knä eller höft och råkar förlänga/förkorta benet av den anledningen.

Skolios ger inte olika långa ben. Olika långa ben kan däremot ge en funktionell skolios.

För att säkerställa en reell benlängdsskillnad behöver man utföra slätröntgen ståendes, där man ser båda höfterna på samma bild. Då kan man enkelt mäta skillnaden i höftskålarna. Detta kräver också att knäna kan sträckas lika mycket och att patienten inte är för överrörlig och översträcker knäna (olika) mycket.

Här kommer ett dilemma; om en person har en funktionell benlängdsskillnad så rekommenderar vi aldrig ett inlägg i skorna för att försöka korrigera denna skillnad. Då kommer inlägget kvarhålla problemet i bäckenet.
Har man en reell benlängdsskillnad är det en helt annan sak.
Vi ser ofta att man har fått ett inlägg utan att ha blivit undersökt om det rör sig om reell eller funktionell benlängdsskillnad.

Inflammation i SI leden

En specifik möjlig orsak till smärta i SI-leden är inflammation, även känd som sacroilit, som ofta leder till smärta och kan orsaka stelhet i bäckenområdet. Smärta och tydlig morgonstelhetstelhet är vanliga symtom vid inflammation i SI-leden, vilka kan påverka patientens rörlighet och livskvalitet. Orsaker till inflammation i SI-leden kan vara:

• Autoimmuna sjukdomar
• Infektion
• Trauma

Om inflammationen i SI leden blir kronisk kan det leda till ytterligare komplikationer såsom nedsatt funktion och ökad risk för andra sjukdomstillstånd.

Belastningsskador och SI-leden

Belastningsskador är en av flera orsaker till smärta i SI-leden. Dessa skador uppstår ofta när individer lyfter tunga föremål på fel sätt. Användandet av korrekta lyfttekniker är av största vikt för att förhindra belastningsskador i SI-leden.

Vid lyft bör man böja sig i höfterna och hålla vikten nära kroppen för att minska påfrestningen på SI-lederna som i ett korrekt marklyft. Med rätt tekniker kan du skydda din SI-led och undvika onödig smärta och skada. Korrekt lyftteknik handlar inte bara om att böja i knäna.

Diagnostisering av SI-ledproblem

När det gäller diagnostisering av SI-ledssmärta, är det viktigt att ta i beaktning patientens hälsotillstånd och mönster av symptom. Provocativa manövrar under den fysiska undersökningen används för att utvärdera funktionen i SI-leden. Ett särskilt och enkelt test som ibland används är Fortin Finger Testet, där patienten pekar på platsen för smärtan, vilket hjälper till att bestämma om SI-leden är källan till smärtan. Palpation och fjädringstest visar mycket ofta om SI-leden är orsakande.

Förutom fysiska undersökningar kan bildgivande studier såsom röntgen, datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MRI) användas i diagnostiseringen av SI-ledens skador. SI-ledsdysfunktion kan orsaka smärta i nedre delen av ryggen och benet, vilket ibland är svårt att skilja från ischias orsakad av hernierad lumbal disk. Kiropraktisk behandling liksom diagnostiska injektioner kan ges för att bekräfta om de snabbt ger smärtlindring, vilket bekräftar SI-leden som en källa till smärta.

Behandlingsalternativ för smärta i si leden

När det gäller behandling av SI-ledssmärta finns det flera olika alternativ. Icke-kirurgiska behandlingsalternativ inkluderar:

• Manuell terapi som mobilisering och kiropraktisk behandling
• Injektioner med lokalanestetika och antiinflammatoriska läkemedel
• Användning av SI-bälten som stöd och avlastning

Patienter kan också prova icke-kirurgiska behandlingar som kiropraktik, massage, fysioterapi, akupunktur och TENS, men ibland kan dessa metoder vara otillräckliga för att helt lindra smärtan. Det är dock klokt att börja med kiropraktik, akupunktur, TENS och/eller fysioterapi, då de är de ”enklaste” sätten att bli bättre på.

Fysioterapi och manuell terapi

Fysioterapi och manuell terapi kan vara särskilt effektiva vid behandling av SI-ledssmärta. Genom att använda tekniker som stretching och mobilisering kan dessa terapiformer förbättra SI-ledens funktion och lindra smärta.

I det initiella skedet är fysioterapi och lågintensiv träning, som exempelvis yoga, effektiva metoder för att stabilisera och stärka SI-lederna. Genom att göra detta kan man lindra smärta och förbättra funktionen. På sikt är det alltid bra med styrketräning och bra att försöka ”använda grejerna” alltså röra på sig till exempel att ta många steg per dag.

Träningsprogram för stärkande av muskulatur

Styrkande träning och stabiliserande övningar kan också användas för att förbättra SI-ledens funktion och lindra smärta. Träningsprogram fokuserade på att stärka muskulaturen kan bidra till att öka tåligheten i SI-leden och dess närliggande strukturer.

Övningar på en stol, som:

• knä-till-bröst
• sittande figure four
• sittande katt-ko
• aktivering av insida lår
• spinala vridningar

kan bidra till att bygga styrka och förbättra stabiliteten runt SI-leden.

Livsstilsförändringar och egenvård

Förutom medicinska behandlingar och terapier kan livsstilsförändringar och egenvårdsåtgärder också bidra till att lindra smärta i SI-leden. Här är några åtgärder som kan vara till hjälp:

• Användning av sacroiliac bälte för att ge stöd till SI-leden och lindra smärta.
• Användning av ländryggstödskuddar vid sittande för att upprätthålla ländryggens naturliga kurvatur.
• Användning av kilar eller stödkuddar när man ligger ner för att upprätthålla ländryggens naturliga kurvatur.

Dessa åtgärder kan vara till hjälp för att lindra smärta i SI-leden.

Stödjande skor och eventuellt användning av ortopediska inlägg hjälper till med kroppens rätta linjering och reducerar belastningen på SI-leden. Användning av värme från en värmekudde eller ett varmt bad, samt kyla från en ispåse, kan båda tjäna som lindring av ledsmärtor. Genom att göra livsstilsjusteringar som att upprätthålla en korrekt hållning, särskilt vid långa perioder av sittande, samt att öva korrekt lyftteknik (träna marklyft) kan man förebygga smärta i SI-leden.

Ergonomi och arbetsställning

En viktig aspekt av livsstilsförändringar och egenvård är ergonomi och arbetsställning. Här är några tips för att minimera smärta i SI-leden:

• Sitt med rak rygg
• Ha fötterna platt mot golvet
• Ta regelbundna pauser för att röra på dig
• Använd en ergonomisk stol med möjlighet till justering av sittyta, djup och lutning
• Se till att stödet för ländryggen är korrekt
• Glid inte ned i stolen/soffan.

Genom att följa dessa tips kan du upprätthålla en sund hållning och minska risken för smärta i SI-leden.

Att upprätthålla god hållning medan man står och sitter genom att hålla fötterna höftbreda från varandra, tårna pekandes framåt och vikten jämnt fördelad kan stödja SI-ledens hälsa. Att anpassa arbetsplatsen ergonomiskt och korrigera arbetsställningar kan minska stress på SI-leden och lindra smärta i nedre delen av ryggen och skinkorna, vilket kan hjälpa till att undvika ont.

Kost och inflammation

Kost kan också ha en betydande inverkan på inflammation och smärta i SI-leden. En kost låg på inflammatoriska livsmedel som socker, processad mat, friterad mat och rött kött (evt kommer rekommendationen att minska rött kött ändras med ny forskning (RCT-studier) som nu kommer ut) kan reducera inflammation i hela kroppen och hjälpa till att minimera smärta i si leden. För att dra nytta av en antiinflammatorisk diet bör individer som upplever smärta i si leden undvika livsmedel som är höga på snabba kolhydrater, transfetter och raffinerade sockerarter.

Regelbundet konsumtion av livsmedel som främjar inflammation kan förvärra artritrelaterad smärta i si leden och öka den totala inflammationen i kroppen.

Case: Klassisk patient med SI-ledbesvär

En 35-årig kvinna med besvär i övergången ländrygg/säte vänster sida (precis i SI-ledsområdet) sedan ca 2 veckor, då hon tömde diskmaskinen.
Det är ibland utstrålning till sätet och till mitt på låret, men aldrig längre ned.
Hon har svårt att böja sig framåt då det gör för ont och känns som att något sitter i kläm, precis där ”vid sidan av rumpan”.
Besväret har kommit och gått sedan 5 år, då hon hade ett ordentligt ryggskott som uppstod i förbindelse med överbelastning när hon bar soffa i trappa.

Detta ryggskottet ”gick över” spontant, men blev aldrig helt bra.
I perioder där det har varit bra har det inte direkt gjort ont men ändå känts stelt. Hon undviker sedan debut vissa övningar på gymmet, såsom marklyft, även om hon inte tränar tungt för att hon vet nu att det typiskt triggar igång besväret.
Att sitta still i mer än 1 timme medför att hon blir stel och åker hon bil långt kommer besväret åter, också med smärta.

MR utfördes genom vårdcentralen och det var inga tecken på diskbråck eller annat som kan förklara besväret. NSAID (Voltaren, Ipren, Diclofenac eller motsv.) har lindrat något men aldrig löst besväret.
Vi träffas 5 gånger och hon blir med manuell kiropraktisk behandling helt besvärsfri.
Efter 2 månader kommer besväret åter igen, men nu med ca 30% styrka.
Vi träffas då igen 1 gång och hon är efter detta helt besvärsfri.
Hon kan nu leva och träna som innan första ryggskottet, utan att känna att besväret kommer återvända.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis, SI-leden spelar en central roll i kroppens funktion och när det uppstår problem med denna led, kan det leda till betydande smärta och obehag. Det finns dock flera behandlingsalternativ tillgängliga, från medicinska ingrepp till fysioterapi, kiropraktik (manuell terapi), och livsstilsförändringar. Genom att förstå SI-ledens funktion, potentiella problem och olika behandlingsalternativ, kan vi alla ta steg mot att hantera och lindra eventuell smärta i SI-leden.

Slutligen, kom ihåg att varje persons upplevelse av SI-ledssmärta är unik. Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Lyssna på din kropp, sök professionell hjälp, och var villig att prova olika metoder för att lindra din smärta. Med rätt kunskap och verktyg kan du hantera din SI-ledssmärta och förbättra din livskvalitet.

Hur behandlar man SI-leden?

För att behandla SI-leden används vanligtvis inte röntgen för att lokalisera smärtan, heller inte en liten dos lokalbedövning eller anti-inflammatoriskt läkemedel appliceras nära nerven. Det är viktigt att hitta den exakta smärtpunkten för fortsatt behandling. Manuell behandling använder vi dagligen och det ger dagligen bra resultat.