Diskbråck

En vanlig orsak till att man har ont i nedre delen av ryggen/ont i höften tillsammans med smärta som strålar ner i benet, också under knänivå, är att en disk (s.k. mellankotsskiva) har blivit skadad och läcker ut något av sitt innehåll mot en av nerverna som bildar ischiasnerven.  Detta händer när man får ett diskbråck i ländryggen.

Diskarna består av ett tjockt hårt skal (annulus fibrosus) och en mjukare kärna (nucleus pulposis). Det som händer vid ett diskbråck är att det bildas en eller fler sprickor i det hårda skalet och den mjukare kärnan tränger ut. Ofta tränger kärnan ut snett bakåt, och där ligger redan nervrötterna. I de flesta fall är det inte den fysiska kompressionen av nervrötter som ger utstrålning i armar/ben, utan den kemiska irritationen från nucleus pulposis.
Man får ofta nedsatt känsel i arm/ben, något sämre muskelkraft och nedsatta reflexer.
Beroende på vilken nervrot som är påverkad påverkas vissa reflexer, muskler och känselområden i huden (kallat dermatom).

Har du fått diskbråck så var beredd på att besväret kan fortsätta i en längre tid innan det blir bättre. Symptom i arm/ben sitter ofta kvar i minst ett par veckor, oftast i ett par månader till ett år och ibland går utstrålning/domning aldrig helt över.

När ska man inte behandla diskbråck hos kiropraktor?

Vissa tillstånd kräver omedelbar medicinsk bedömning och ska inte behandlas med kiropraktik.
Dessa symtom kan tyda på påverkan av nervstrukturer som kräver snabb sjukhusbedömning och ibland kirurgisk åtgärd.

Tillståndet Cauda Equina Syndrom (CES) är ett allvarligt men ovanligt tillstånd.
Har du några av dessa symptom ska du omedelbart söka vård på akutmottagning:

– Känselbortfall på insidan av låren och/eller i underlivet
– Svårighet att kontrollera urinering eller avföring (tömma eller hålla)
– Plötslig svårighet till erektion (hos män)

Även följande symtom kräver akut medicinsk bedömning och ska inte behandlas med kiropraktik:

– Uttalad eller snabbt tilltagande kraftnedsättning i arm/hand eller ben/fot

Diskbuktning

När en disks hårdare skal (annulus) skadas så att den mjukare kärnan börjar trycka åt det hållet, men skalet inte helt spricker så uppstår något som kallas för diskbuktning. Detta kan ge diffusare smärtsymtom ned i benet i samma sida, något som kallas för diskogen smärta.

Vid ungefär 50 års ålder händer något (bra).

Innan ca 50 års ålder är det mjukare delen i disken (nucleus pulposis) gel-aktig och relativt mjuk. Går det tjocka skalet (annulus fibrosus) sönder så tränger kärnan ut.
Efter ca 50 års ålder blir den mjukare kärnan så pass hård att den har mycket svårare att tränga ut vid en diskskada. Det kan ibland krävas en bultsax för att klippa i kärnan vid obduktion av 80 åring.

Symptom

Symtom vid diskbråck varierar men inkluderar mycket ofta utstrålning till arm eller ben. Ibland omfattas båda armar eller båda ben, läs mer om detta nedan.
Ett klassiskt symtom vid diskbråck är att besväret i armen/benet är värre än besväret i ryggen/nacken.

Diskbråck i ländryggen

Ett diskbråck i ländryggen ger vanligtvis tryck eller retning av en nervrot, vilket ger smärta eller annat obehag i ett ben, se ischias.
Det finns tillfällen där ett diskbråck i ländryggen faktiskt inte ger utstrålning/domning/kraftnedsättelse i ben men det är ovanligt och händer oftare yngre vuxna eller tonåringar.
De diskar som oftast skadas är i den nedre delen av ländryggen, vanligast är den nedersta som kallas L5/S1. På bilden nedan ses diskbråck av L4/L5 (den röda färgen är bara för att illustrera, MR visar bara gråskala).

Diskbråck i nacken eller bröstryggen

Man kan naturligtvis få diskbråck i hela ryggen, får man diskbråck i nackens diskar är det inte ovanligt att man får besvär i ena armen och handen. Ofta känner man också då smärta i nacken och att utstrålningen i armen minskar/ökar beroendes på om man lutar huvudet åt samma eller motsatt sida från den smärtande armen. Har man diskbråck i nacken och utstrålning i armen så brukar det kännas bättre att sitta med armen lyft till huvudhöjd och lutad över stol- eller en soffas ryggstöd. Diskbråck i bröstryggen är mycket ovanliga och strålar sällan kraftigt ut i armar eller ben. Sannolikt är det ett mörkertal här, då diskbråck i bröstryggen inte strålar ut lika mycket i armar/ben och kan därför lättare missas.
Diskbråck kan uppstå här över tid eller i förbindelse med skada, t.ex. whiplash.
Det vanligaste området är dock diskbråck i ländryggen.

Spinal stenos

Inte helt sällan träffar vi patienter med spinal stenos. Relativt ofta har man redan fått diagnos, men inte helt sällan vi de första som fattar misstanke om spinal stenos.

Så vad är då spinal stenos?
Allt som står skrivet om diskbråck ovan, d.v.s. irritation av nervrötter på ena sidan av ryggraden kallas foraminal stenos. (OK, det finns recesstenos också men det är överkurs). Stenos betyder förträngning, vid spinal stenos sitter förträngningen centralt i spinalkanalen. Utstrålningen som uppstår då går ofta mer diffust ut i benens baksidor, ibland växelvis höger/vänster ben, men ofta till båda benen. Man får nedsatt gångdistans och typiskt efter några hundra meter eller kanske 1 km kommer värken och obehaget i benen. Stannar man, sätter sig ned och böjer sig framåt nästan magiskt försvinner symptomen i benen och man kan gå samma sträcka igen. Och så börjar det om. Bakåtböjningar av ryggen förvärrar nästan alltid vid spinal stenos.
Symtomen i benen vid spinal stenos är inte riktigt ischias men förväxlas ofta med just ischias.
Spinal stenos måste bekräftas med MRT, men sjukhistorien brukar redan ha avslöjat diagnosen.
Det är viktigt att komma ihåg att spinal stenos är mer ett symptom än en orsak, det vill säga att ett bredbasigt diskbråck som går rakt bakåt kan ge spinal stenos, men en äldre person med tidigare diskskador i ländryggen kan med tiden som en följd ha utveckalt artros i ländryggen, som i sin tur orsakar spinal stenos.

Måste man ha ont i ryggen vid diskbråck?

Det korta svaret är nej.
Smärta från diskbråck kan ibland uppfattas som vanlig ryggvärk eller tillstånd som ryggskott, särskilt i ett tidigt skede.
Diskbråck och diskskador är vanligare än de flesta av oss tror, och ofta är det ett ofarligt självläkande tillstånd. En dansk studie visade att 25-50% av alla deltagare som var slumpvist utvalda 40-åringar, hade diskskador i ländryggen. Därav hade bara 60% av alla med diskskador smärta eller obehag i ländryggen.
Studien nämner diskskador, det finns nämligen en annan variant som kallas diskbuktning (disc bulging) där det mjuka innehållet buktar ut men inte har trängt ut helt genom det hårda fibrösa skalet. Det är med andra ord mer komplicerat än vad man först tror.

Smärta som strålar/utstrålning

Många beskriver smärta från diskskador som utstrålande smärta eller som domning. Vissa känner mer en känsla av domningar och stickningar. Ibland har personer masserat benet eller armen mycket utan att bli bättre, då det verkligen kan kännas som att problemet sitter just i armen eller benet. Vissa stretchar mycket. Det brukar inte hjälpa. Smärta som orsakas av diskbråck brukar stå på i lång tid, minst ett par månader.

Behandling av diskbråck

Behandling går ofta ut på att lindra smärta och obehag samt återställa rörlighet. Genom kiropraktik kan man ofta lindra ett av det vanligaste besvären som hänger ihop med diskbråck; nämligen ont i ryggen och stelhets-/låsningskänsla. Vissa får också bra lindring av smärtan i benet, vissa inte. Det visar sig som regel tidigt i behandlingsförloppet vem som får lindring av bensmärta, men det är annars tyvärr svårt att förutse vem som kan hjälpas eller inte.

När (och var) bör jag söka vård?

Kontakta vårdgivare om du har smärta och misstanke om diskbråck. Vissa symtom räknas som allvarligare och man kan behöva få en bedömning för operation. Speciellt om du känner att du tappar kraft i arm/hand eller ben/fot. Har du haft mycket ont i arm/ben i mer än ca 6 veckor börjar det bli intressant att få en bedömning av ortopedkirurg eller neurokirurg, för att inte riskera bestående nervskada. Det går ofta att få hjälp, det kan röra sig om smärtstillande, övningar, manuell behandling hos kiropraktor och ibland kan sjukskrivning behövas beroende på vilket arbete man har. Symptom på diskbråck kan variera.
Vi träffar mycket ofta patienter med diskbråck på mottagningen.