Kiropraktik

Kiropraktik handlar om undersökning, behandling och rehabilitering med händerna – med fokus på hur kroppens leder och nervsystem fungerar.
I Sverige är kiropraktorer legitimerade av Socialstyrelsen och arbetar med undersökning, behandling och rehabilitering av besvär från rörelseapparaten.

Kiropraktoryrket är den tredje största gruppen primärvårdgivare globalt, efter läkare och tandläkare. I Sverige finns förhållandevis få kiropraktorer per innevånare (i 2026 ca 5-8 st per 100.000) jämfört med i många andra länder, t.ex. Norge, Danmark, England och USA.

Vad är kiropraktik

Kiropraktik hör under gruppen manuell terapi (engelskans manual medicine) och manuell terapi har använts för att lindra besvär långt innan yrket kiropraktor fanns – en av de tidigaste bilderna av manuell ledbehandling visar hur Hippokrates, som brukar räknas som historiens första läkare, utförde manuell ledbehandling.
Med andra ord, det kiropraktorer i grunden arbetar med är inget nytt.

Kiropraktik betyder att göra med händerna (Chiro = hand, practo = göra).
Med manuella grepp sträcker/justerar/behandlar en kiropraktor lederna inne i kroppen – ofta kommer ett hörbart knakande ljud i behandlingsögonblicket.
Huvudområdena för behandling är som regel ryggen, bäckenet och revbenslederna. Vanliga besvär är exempelvis ryggskott, SI-ledssmärta, ischias och nackspärr.
Den exakta mekanismen bakom hur kiropraktisk behandling ger en effekt är ännu inte fullt klarlagd.

Kiropraktik har utvecklats och är idag ett evidensbaserat vårdyrke, och kiropraktor är nu sedan länge en skyddad titel i Sverige.
Yrket är internationellt erkänt av WHO (World Health Organization), och de etiska riktlinjer för hälso- och sjukvård – framtagna inom ramen för CIOMS i samarbete med WHO – gäller även för kiropraktorer.

Yrket grundades 1895 i USA av D.D. Palmer och spreds internationellt under tidigt 1900-tal av sonen B.J. Palmer, bl.a. med en kiropraktisk radiostation.
Man hävdade då att kiropraktisk behandling kunde lösa nästintill all sjukdom, genom att justera ryggraden.

Man får komma ihåg att detta var en tid innan antibiotika och evidensbaserad vård ens fanns som begrepp (även om vissa enkla vetenskapliga observationsstudier redan fanns t.ex. pastörisering och vaccinering). Dagens kiropraktik bygger istället på modern medicinsk kunskap och samma vetenskapliga grund som övrig svensk sjukvård.

Olika inriktningar inom kiropraktik

Det finns flera undergrupper inom kiropraktik, men en vanlig grov indelning är Straights och Mixers – en uppdelning som uppstod under 1900-talets första hälft och till stor del gäller än idag.

Straight-inriktningen arbetar med strukturerade behandlingsplaner över tid, med fokus på ledbehandling och långsiktig stabilitet genom längre sammanhängande behandlingsplan. Varje besök är kortare med fokus på ledbehandling, och därmed också billigare.

Mixers kombinerar kiropraktisk behandling med mjukdelsbehandling som akupunktur, massage och muskeltekniker. Mixer-inriktningar tenderar i större utsträckning att anpassa behandlingen från besök till besök, med längre och dyrare behandlingstider (försöker göra mycket på en gång), och där patientens symtom i högre grad får styra behandlingsupplägget.

Naprapati uppstod ur kiropraktik och är egentligen en variant av mixers – men behöver inte innehålla ledjusteringar, vilket gör att behandlingsfokuset skiljer sig.

Gonstead är en internationellt stor variant inom straight-inriktningen, känd för ett uttalat ideal om hög specificitet i både undersökning och behandling: varje justering föregås av en detaljerad klinisk analys, ofta med stöd av bilddiagnostik (röntgen) och tekniska hjälpmedel som nevroskop.

Hur fungerar kiropraktik

Kiropraktik handlar om att undersöka, diagnostisera och behandla besvär från rörelseapparaten – framför allt leder, muskler och nervsystem.

Den exakta mekanismen bakom behandlingseffekten är inte helt klarlagd. Det är dock vanligt också inom medicinen att behandlingar används långt innan alla bakomliggande mekanismer är fullt förstådda. Paracetamol är ett annat exempel där den exakta verkningsmekanismen fortfarande inte är helt klarlagd.
Dock är klinisk effekt och fullständig mekanistisk förståelse inte alltid samma sak – det betyder alltså inte att behandlingen är verkningslös.

Behandlingen anpassas efter individen och kan bestå av exempelvis ledmanipulation, mobilisering, mjukdelsbehandling, råd om fysisk aktivitet och rehabiliterande övningar eller introduktion till rekommenderad styrketräning.

Målet är inte bara att minska smärta för stunden, utan att förbättra kroppens funktion så att vardagen fungerar bättre och behovet av behandling på sikt blir mindre.

Kiropraktik är ett verktyg – inte ett mål i sig.

Vad säger forskningen?

Besvär från rörelseapparaten är extremt vanligt – enligt WHO lever omkring 1,7 miljarder människor globalt med denna typ av besvär, vilket gör det till världens vanligaste orsak till nedsatt funktionsförmåga.

Forskning om behandling av besvär från rörelseapparaten är sällan svart eller vit. Det gäller inte bara kiropraktik, utan även specifika rehabövningar, injektioner, läkemedel, TENS, stötvåg och många andra behandlingar.
Anledningen är att människor skiljer sig åt och att besvären är svåra att mäta objektivt. Två personer med samma diagnos kan ha olika orsaker till sina besvär, olika livssituation, olika subjektiva smärtupplevelser och svara olika på samma behandling.

Efter decennier av forskning har ingen enskild behandling visat sig vara konsekvent överlägsen alla andra vid muskuloskeletal smärta. Därför handlar modern vård allt mindre om att hitta den ”bästa” behandlingen och allt mer om att välja rätt behandling för rätt person vid rätt tillfälle, samt kombinera vid behov.

Den samlade forskningen visar att kiropraktik är en väletablerad behandlingsmetod för flera vanliga besvär från rörelseapparaten, men inte för alla medicinska tillstånd. Därför är en noggrann undersökning och korrekt diagnos alltid första steget.

Precis som träning, läkemedel och andra behandlingar är kiropraktik ett av flera evidensbaserade verktyg. Vilket verktyg som passar bäst beror på individen, besvären och patientens egna mål.

Den moderna synen på muskuloskeletal vård handlar därför mindre om att fråga ”Vilken behandling är bäst?” och mer om att fråga ”Vilken behandling passar den här personen bäst, just nu?”.

För vissa innebär det att bli helt besvärsfria och optimera sin funktion. För andra handlar det om att minska smärtan, förbättra funktionen och kunna leva ett så aktivt liv som möjligt trots kvarvarande besvär.

Personer med besvär från rörelseapparaten har ofta goda möjligheter att bli hjälpta av kiropraktisk behandling, särskilt när besvären är rörelserelaterade och av karaktären ”känner sig låst” eller att något ”sitter fast/i kläm” och hindrar rörelse och/eller träning.
Vår erfarenhet är dock att just den här typen av besvär är vanlig, och att de besvären blir ett hinder för fortsatt rehabilitering om de inte behandlas.

Vanliga frågor vi får

Vi kom på att det kan vara bara att dela information direkt här på hemsidan då detta är frågor som vi ofta får och frågor som ofta återkommer.
I sektionen under försöker vi svara på dem så bra vi kan.

Finns det biverkningar eller risker med kiropraktik?

Vanliga biverkningar efter kiropraktisk behandling är övergående trötthet och ömhet, särskilt det första dygnet. Vissa upplever även en känsla av värme eller törst direkt efter behandlingen.

Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga när behandling utförs av legitimerad kiropraktor efter korrekt klinisk bedömning. Som vid all vård finns det risker, men dessa bedöms som mycket låga i relation till nyttan för rätt patient.

Vid osäkerhet, nytillkomna allvarliga symtom eller misstanke om annan bakomliggande sjukdom bör medicinsk bedömning göras inom hälso- och sjukvården.

När ska man inte gå till kiropraktor?

Det är inte läge att söka kiropraktor om man har cancer med metastaser (cancer som har spridit sig) eller om man har uttalad osteoporos (mycket benskörhet). Detta gäller också personer som har kraftigare reumatiska sjukdomar eller personer som har varit med om fallolycka eller trafikolycka och därefter har kraftiga smärtor, vilosmärtor eller utstrålande smärtor i armar eller ben.

Vid osäkerhet görs alltid en medicinsk bedömning.

När bör man istället söka läkare/akut vård?

Ibland behöver man söka akut medicinsk hjälp istället för kiropraktor. Det är därför viktigt att vara observant på vissa symptom som kan vara allvarliga tillsamman med ryggsmärta. Om ryggontet åtföljs av symtom, såsom feber, trötthet, magbesvär eller andningsproblem bör man genast uppsöka en vårdcentral eller akutmottagning. Vid symtom som svårigheter att känna när man behöver kissa, svårt att styra urinering/avföring, domningar/stickningar kring ändtarmen eller könsorganen och/eller insidan av låren, är det viktigt att söka akutmottagning omedelbart.

Har man tryck för bröstet/symptom i bröstkorgens framsida finns risken att det orsakas av hjärtbesvär, och du måste då söka akutmottagning innan du ens överväger att träffa kiropraktor.

Är man i övre medelåldern och plötsligt upplever ryggont för första gången, har eller har haft cancer, får plötsligt ihållande smärtor och samtidigt lider av benskörhet/osteoporos, har använt kortison under längre perioder, eller upplever allmän svaghet och viktnedgång, bör man kontakta en vårdcentral för bedömning för allvarligare orsak till smärtan.

Vid osäkerhet – kontakta sjukvårdsrådgivningen på www.1177.se.

Är kiropraktik farligt?

När frågan om risker med kiropraktik kommer upp handlar det i de flesta fall om manipulation av nacken (halsryggen). Det är därför säkerheten kring nackbehandling som står i fokus i avsnittet nedan.

Allvarliga komplikationer efter kiropraktisk nackbehandling är mycket sällsynta, och förekommer långt mer sällan än allvarliga biverkningar som är kända vid användning av vanliga smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel för samma besvär.

Det innebär inte att behandlingen är riskfri, men sätter riskerna i ett medicinskt och vetenskapligt perspektiv.

Sammanfattning
Den samlade forskningen visar att kiropraktisk nackbehandling har mycket låg risk för allvarliga komplikationer när behandlingen utförs av legitimerad vårdpersonal efter korrekt klinisk bedömning.

Referenser

Referenserna består av stora populationsbaserade studier, systematiska översikter, meta-analyser och internationella riktlinjer, vilket ger en bättre bild av hela forskningsläget än enstaka studier.

1. Cassidy JD, Boyle E, Côté P, et al. (2008)
   Risk of vertebrobasilar stroke and chiropractic care.
   → Stor populationsbaserad studie som visade att risken för stroke var lika stor efter besök hos kiropraktor som hos läkare, vilket talar emot ett orsakssamband.
   Spine. 2008;33(Suppl 4):S176–S183.
   https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18204390/
2. Cassidy JD, Boyle E, Côté P, et al. (2017)
   Risk of carotid artery stroke after chiropractic care.
   → Uppföljande analys som inte fann något stöd för att kiropraktisk nackbehandling orsakar dissektion eller stroke.
   Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases. 2017;26(4):842-850
   https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27884458/
3. Dabbs V, Lauretti W. (1995)
   A risk assessment of cervical manipulation vs. NSAIDs for neck pain.
   → Jämförelse som visade att risken för allvarliga biverkningar är betydligt lägre vid manipulation än vid behandling med vanliga antiinflammatoriska läkemedel.
   Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics. 1995;18(8):530-536
   https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8583176/
4. Church EW, Sieg EP, Zalatimo O, et al. (2016)
   Systematic review and meta-analysis: no evidence for causation.
   → Systematisk genomgång som inte fann evidens för ett kausalt samband mellan nackmanipulation och kärlskada.
   Cureus. 2016;8(2):e498. doi:10.7759/cureus.498
   https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4794386/
5. Kosloff TM, et al. (2015)
   Chiropractic care and the risk of vertebrobasilar stroke.
   → Observationsstudie som visade att risken för stroke efter kiropraktisk vård är mycket låg och jämförbar med annan vårdkontakt.
   Chiropractic & Manual Therapies. 2015;23:19. doi:10.1186/s12998-015-0063-x
   https://chiromt.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12998-015-0063-x
6. Whedon JM, Song Y, Mackenzie TA, Phillips RB, Lukovits TG, Lurie JD. (2015)
   Risk of stroke after chiropractic spinal manipulation in Medicare B beneficiaries aged 66 to 99 years with neck pain.
   → Analys av äldre patienter som inte visade någon ökad strokerisk efter kiropraktisk behandling.
   J Manipulative Physiol Ther. 2015;38(2):93-101. doi:10.1016/j.jmpt.2014.12.001
   https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25596875/
7. Fagundes C, Kullmann Duarte FC, Herzog W. (2025)
   Strain in vertebral artery during passive cervical range of motion and spinal manipulation therapy: A systematic review and meta-analysis.
   → Systematisk översikt och metaanalys som visar att cervikal manipulation orsakar mindre belastning på vertebralartären än passiv nackrörelse, inklusive rotation och extension-rotation.
   Clinical Biomechanics, 130, 106685.
   https://doi.org/10.1016/j.clinbiomech.2025.106685/
8. World Health Organization (WHO). (2005)
   WHO Guidelines on basic training and safety in chiropractic.
   → Internationella riktlinjer som beskriver utbildningskrav och säkerhetsaspekter inom kiropraktik.
   WHO Press. 2005.
   https://apps.who.int/iris/handle/10665/43352
9. Wikipedia – sammanfattar risker. (aktuell)
   Engelska Wikipedia
   → Sammanfattande och kontinuerligt uppdaterad översikt baserad på publicerad forskning.
   https://en.wikipedia.org/wiki/Joint_manipulation/

Vanliga frågor

Har du fler frågor om kiropraktik eller ditt besök? På vår FAQ hittar du svar på praktiska frågor om bland annat inför besöket, efter behandlingen, ömhet, antal behandlingar och mycket mer.

Till vanliga frågor.

Vill du hellre se en kort videopresentation av kiropraktik?
Här förklarar Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation (LKR) hur kiropraktik fungerar i Sverige i ett kort videoklipp.